Själva grejen med alltihop är att man själv sätter sina egna ramar och regler men samtidigt har något gemensamt med övriga deltagare.
Jag kan ta mej själv som exempel. Först satte jag pysselmaterialsköpstopp på mej själv (jag får köpa lim om jag behöver) eftersom jag tycker att jag har på tok för mycket förbrukningsmaterial liggande. Sen la jag till utmaningen med att skapa av det jag har och satte en gräns där jag sa att jag ska skapa minst 100 alster med bara matrial som jag redan har. Jag har också en regel som säger att oavsätt hur många saker jag hinner göra innan vårens mässa, den som blir i Borås så får jag inte handla något innan dess. Om jag inte gjort klart mina 100 alster så får jag åka på mässan, handla men inte använda något av det nya förens jag gjort 100 alster.
Nu visar det nog sig att 100 alster är alldeles för lite för att vara en ordentlig utmaning för mej. Jag har nu strax över 50 kvar att göra och när de är klara så tar jag ett nytt beslut i frågan.
De andra deltagaren har inte samma hårda köpstopp, några har färre alster som de ska göra, några räknar inte in sina DT-alster medan andra gör det, några räknar all sorts pyssel ävwn smycken etc osv.. Man gör på sitt eget sätt.